H J Ä R N S P Ö K E N

I morse när jag vaknade passade jag på att väga mig eftersom vi ska till barnmorskan imorgon och då kommer min vikt att registreras. Den stod på +6 kg och det känns helt ärligt ganska jobbigt. Jag får tampas lite med gamla hjärnspöken som vill tala om för mig att det aldrig är bra med viktuppgång. Min rationella sida kom dock in ganska snabbt och det är såklart okej att gå upp i vikt när man är gravid. Jag är snart i v. 23 och +6 kg på snart 6 månader kan väl vara ok. Oskar lugnar som vanligt och säger att det man räknar det som helt normalt att gå upp mellan 10-12 kg under en graviditet. Ett kilo upp eller ner är ingen fara. Jag tror att det som skrämmer mig lite är gammalt skit som jag tampades med mycket förr om min vikt. Jag har inte haft fokus på den på flera år nu och det har varit väldigt bra för mig. Jag lyssnade på den lilla ångesten i morse om att det kanske är lite mycket att ha gått upp 6 kg men det är allt. Nu går vi vidare. Jag skapar för fan ett barn. Med min kropp. Med ett behov av mat jag aldrig någonsin känt på innan. Precis som det varit hela graviditeten så är fullt fokus på att äta ordentligt och bra mat men också att ta hand om kroppen precis så bra som jag kan. Vissa dagar är det yoga, andra dagar är det en lång promenad och andra är det kanske till och med ett löppass på gymmet. Jag får ta bort fokus från mig själv och min vikt och fokusera på vår lilla bebis. Då känns allt mycket lättare.

/ Morgontankar från en gravidhjärna

YOGA SOM GRAVID

Det är ju väldigt många som vill skrämma en som gravid att det är farligt med den och den träningen. Att löpning som gravid kan skada barnet eller att plankan skulle vara skadligt. Jag har ju en väldig tur som har Oskar. Han kan allt sånt här och uppmuntrar mig till all träning. Givetvis inte sådant som är våldsamt och som riskerar skador för mig, exempelvis kickboxning eller amerikansk fotboll.. Vanlig träning. Jag går på gym precis som vem som helst och framför allt – jag yogar precis som vanligt. Om man söker på ”prenatal yoga” på youtube får man fram ungefär 8.000.000 videos där kanske 10% är vettiga men de resterande 90% är det ta mig fan en uppblåst (bokstavligen, pga gravidkula deluxe) som berättar alla positioner man inte ska göra som gravid för att det kan skada barnet. Jag yogar fortfarande på som vanligt. Jag gör de vanliga passen jag alltid gjort men med en del modifiering. De gångerna jag modifierar är när det inte känns bra. I vissa yogapositioner upplever jag att magen kläms eller att jag blir ännu mer öm i solarplexus- då undviker jag att göra den specifika övningen fullt ut. Ett exempel är baby cobra som jag ofta byter ut till antingen cobra pose eller cat/cow. Desto längre jag kommer i min graviditet desto mer måste jag lyssna på kroppen. Är det någon position som inte känns bra – modifiera eller byt ut. Det är bökigare desto större magen blir men det går. Som med allt annat här i livet använder jag mig av sunt förnuft även i detta.

Jag känner in varje yoga-pass vad kroppen behöver och framför allt klarar av just den dagen. Vissa dagar känner jag mig stark och kan köra ett utmanande pass medan andra dagar, som igår kväll, blir det mest fokus på rörlighet och stretch. Jag tror att om jag varit väldigt inställd på att min kropp ska klara varje moment inom yogan precis som förut hade jag blivit en väldigt besviken och ledsen gravid kvinna. Jag har fått lära mig att helt enkelt bara lyssna på kroppen och ta allting dag för dag.

Bilder ifrån oktober (!!!) när jag fick springa till Emporia på en lunchrast när vi var på Malmö Mässan med jobb. Min livmoder värkte som tusan i början av graviditeten så jag fick byta ut mina vanliga jeans till mamma-byxor i v. 8. Helt galet men så var det :-)